Olof Eriksson föddes troligen omkring 1613, en av de äldsta ana (förfäder) som jag hittat. Hans son hette Erik Olsson (Olofsson), född 1638 och död 1724. De bodde i Örkeneds socken i nordöstra Skåne, nuvarande Osby kommun.
De föddes alltså medan Skåne fortfarande tillhörde Danmark, se freden i Roskilde 1658.
Frågan är hur de upplevde nedbränningen av Örkeneds socken – ett av de mest kända ”snapphanetillhållen” – som beordrades av kung Karl XI år 1678, som en av många reaktioner på det motstånd som mötte de svenska trupperna från lokalbefolkningen i det skånska kriget. Kungens order var kort att avrätta alla män som kunde hantera ett gevär och bränna ner alla gårdar och plundra allt av värde, inklusive boskap. Se även Terra Scaniae.
Olof Eriksson var min farfars farmors farmors farmors farfars far, dvs tillhörde den elfte generationen före mig.
Fram till i början av 1800-talet fick de mellan sju och tio barn i varje generation, så vi måste ha en massa avlägsna släktingar som härstammar från Olof Eriksson.
Därefter, fr.o.m. farfars farfars far, var det däremot skralt med fruktsamheten, de fick bara ett barn (som uppnådde vuxen ålder) per generation ända fram till pappa Nils, som bröt mönstret.