Släktforskning
Strindbergska släktföreningen har givit ut krönikan Släkten Strindberg från Strinne. Denna bok fick Birgitta av vännen och prästen Kåre Strindberg, barnbarn till August Strindbergs bror Axel.
Av boken framgår att sjökapten Emil Strindberg (1864–1917), halvbror till August, var gift med Birgittas farmors moster Ida Malmqvist (1871–1946).
Vem som helst kan söka på nätet efter gamla förfäder. Några har då fått träff via den här hemsidan!
En sådan är Mary Alice Peterson från Olympia, Washington, USA. Hon är syssling med Birgitta på Birgittas farfars sida och hittade släktbanden 2012, delvis med hjälp av Facebook. På midsommaren det året kom hon till Stockholm och hälsade på oss tillsammans med sin man Bob (Robert) Harvey.
Ett annat exempel är Terry Larson, brandkapten i Calgary, Kanada, vars far var syssling med Birgitta. Birgittas morfar hade en syster som hette Mathilda Carlsson. Hon gifte sig med Carl Johan Larsson och fick sex barn när de bodde i Floda och Julita i Sörmland. 1891 emigrerade de till USA och bosatte sig i Newman Growe, Nebraska, där de fick de fyra barn till. 1903 flyttade de till Kanada.
Carl Johan och Matildas guldbröllopsdag i juni 1927
Mathilda dog 1960, 103 år gammal. Tänk vilka strapatser hon måste ha gått igenom men ändå bli så gammal. Vilken krutgumma!
Terrys syster Brenda Larson besökte oss i Stockholm i september 2015 och passade även på att springa Tjejmilen:
Det finns en rad större och mindre föremål som gått i arv genom släktleden.
Klicka här för att läsa om arvegods som finns hos Tina – hörnskåpet (1788), kistan (1838), ”silver”-lampan (1902) och pianot (1925).
Klicka här för att läsa om mysteriet med väggskåpet märkt ”Cattarina Östling 1733″, som finns hos Andreas.
Före 2012 kände jag inte till att vi hade några levande släktingar på Östlings sida, bortsett från avkommorna till min far Nils.
Tack vare en släktforskare i Avesta – en avlägsen släkting, som hittade den här hemsidan – vet jag nu att Augusts mor Gustafvas kusin, Gustaf Östling (född 1872 i Gävle), fick fem barn och en rad barnbarn och barnbarns barn.
I ungdomen var det lite si och så med hans vandel. I kyrkböckerna benämns han sedan oftast artist, ibland fonografförevisare. Han reste runt i landet och visade upp en fonograf (föregångaren till grammofonen), sjöng och drog roliga historier, dvs. en bondkomiker. Hans artistnamn var ”Gustavus”.
Han dog inte 1935 i Gävle, som jag trodde, utan 1915 i Falun. Dödsorsak stelkramp, efter att ha rivit sig på en rostig spik.
Se även Geni-programmet och Stamtavla Anders Ason Östling.
Johan Ekström var en länk mellan Lars mammas och pappas släkter. Han föddes 1851 på Upplanda ägor i Östervåla socken, Heby kommun, västra Uppland. 1874 bytte han efternamn från Ersson till Ekström. 1883 flyttade han till Gävle.
Han var morfar till mamma Anna-Lisa och anställd som förman vid det varv som ägdes av Robert Boström, morbror till pappa Nils Östling. Tyvärr gick varvet i konkurs omkring 1919. Johan arbetade sedan i Gävle hamn och tummade (mätte) timmer.
Johan och hans fru Christina var med i Betlehemskyrkan (Missionsförbundet). Det innebär att de måste ha mött den kände P. P. Waldenström (1838–1917). Han var lektor i Gävle och grundare av Svenska Missionsförbundet.
Olof Eriksson föddes troligen omkring 1613, en av de äldsta ana (förfäder) som jag hittat. Hans son hette Erik Olsson (Olofsson), född 1638 och död 1724. De bodde i Örkeneds socken i nordöstra Skåne, nuvarande Osby kommun.
De föddes alltså medan Skåne fortfarande tillhörde Danmark, se freden i Roskilde 1658.
Frågan är hur de upplevde nedbränningen av Örkeneds socken – ett av de mest kända ”snapphanetillhållen” – som beordrades av kung Karl XI år 1678, som en av många reaktioner på det motstånd som mötte de svenska trupperna från lokalbefolkningen i det skånska kriget. Kungens order var kort att avrätta alla män som kunde hantera ett gevär och bränna ner alla gårdar och plundra allt av värde, inklusive boskap. Se även Terra Scaniae.
Olof Eriksson var min farfars farmors farmors farmors farfars far, dvs tillhörde den elfte generationen före mig.
Fram till i början av 1800-talet fick de mellan sju och tio barn i varje generation, så vi måste ha en massa avlägsna släktingar som härstammar från Olof Eriksson.
Därefter, fr.o.m. farfars farfars far, var det däremot skralt med fruktsamheten, de fick bara ett barn (som uppnådde vuxen ålder) per generation ända fram till pappa Nils, som bröt mönstret.
Gammal Jonsson hette faktiskt så redan som liten, det är ett runsvenskt mansnamn. (2016 fanns 8 svenska män med förnamnet Gammal.)
Han dog omkring 1733, var syssling till Erik Olsson (sonen till Olof Eriksson, f 1613).
De bodde i Örkened, nordöstra Skåne, nuvarande Osby kommun.
Hans far hette Jon Gammalsson och barnen till Gammal hette Gammalsdotter respektive Gammalsson.
Dessa fantasieggande smeknamn tillhörde den förmögne och mäktige gästgivaren och kommunalmannen Carl Petter ”Silverbyx” Jansson, 1800–1872, gift med Anna ”Gullbojamor” Andersdotter. Carl Petter var Birgittas farmors mormors bror.
Han uppförde Bie Westergård, en mil norr om Katrineholm. Detta är även släktforskaren Johan Anells barndomshem. Birgittas far var Johan Anells farfars brylling.
Ivar Bergqvist, utvandrad avlägsen släkting till Birgitta, var på besök i Sverige 1921. Hans kände bror John Bergqvist filmade besöket, se Bergqvists familjefilm.
Birgittas föräldrar skymtar på ett ställe i filmen.
Separat finns korta klipp ur filmen med Birgittas farfar Robert Pettersson och farfarsfar Pehr Larsson.
Det finns även inspelningar av senare dato:
Birgitta i sitt esse – leder frågesport med barnbarnen på Gotland 2003 och
Östlings familjefilm 1961–77.
(Om inte filmlänkarna fungerar direkt, kan du öppna en mediaspelare, t.ex. VLC, och dra länken till spelarens fönster.)
Per August, min farfarsfar, föddes 1864 på Brommeshult i Virestad i sydligaste Småland (nuvarande Älmhults kommun). Föräldrarna hette Anders Månsson och Christina Bengtsdotter.
Han kom till Stockholm och blev adopterad av Conrad T Rahm och hans hustru Ulrika Carolina.
Han blev bleckplåtslagare och fick jobb i Gävle, där han träffade Gustafva Östling. Farfar August föddes 1885 och August Rahm står som dopvittne. Men han gifte sig aldrig med Gustafva utan for till Amerika samma år och hördes sen inte av mer. Ingen visste vad som hänt honom.
Inte förrän 2021 (136 år senare!) lyckades jag med hjälp av amerikanska släktforskare spåra honom. I USA hade han bytt efternamn till Randolph, gift sig och fått många avkommor, hittills i upp till fyra släktled. Jag har även lyckats få brevkontakt med några av dem.
Det står mer om honom i ansedeln.