Författare: Lars Östling

Ytterligare flera hundra personer nu har tillkommit, tack vare att den unge släktforskaren Midas Lundgren hösten 2022 upptäckte Aqvilina Wahlberg (min farmors moster) i mitt släktträd på nätet. Aqvilina, eller Lina, var nämligen Midas farfars farfars mor, så vi är släkt på långt håll. Midas fick komma och skanna in bilderna i de tre fotoalbumen från förra sekelskiftet. Sedan skickade han sin släktforskning till mig, och jag adderade den till min tidigare forskning.

Ur självbiografin Gifted and Lifted av Earl Matson.

Olaf Gustaf Berg (Earl Matsons morfar, f 1876) skrev ned några korta reflektioner om sin barndom i Sverige. Där beskriver han den extrema fattigdom som familjen levde under. Han berättar också att hans mamma berikade familjekretsen på det andliga planet. Gravbäcks gård (i Bygdeå socken, norr om Umeå), där familjen bodde, byggdes ursprungligen av Olafs farfar, Anders Gustaf Anderson (f 1827). Strax efter sitt giftermål omkring 1844 gav han sig ut i obygden och röjde en plats där de kunde bosätta sig. Familjen drabbades av många svårigheter. Olaf skriver:

Varje sommar var den tidiga frosten deras värsta fiende. Mycket ofta kom den och förstörde den lilla grödan. Detta innebar lite mat och stora svårigheter under den kommande vintern. Då var de tvungna att gå ut i skogen, i snö som ofta var uppåt två meter djup, fälla träd, såga brädor och köra en, två eller ibland så långt som sex mil och sälja för att kunna köpa något av livets nödtorft. En annan inkomstkälla var tillverkning av tjära och pottaska.

Olafs far, Olaf Anton Anderson (Tjernberg), var den äldsta av de fyra pojkar som Anton Gustaf Anderson fick. Det fanns också två döttrar.
Olaf minns att alla fyra pojkarna och hans far och farbröder var intelligenta. Hör Olaf fortsätta berätta historien med sina egna ord:

Jag kan sanningsenligt säga att Gravbäck-familjen var speciell. Bröderna – det fanns fyra – var alla kända för sin kunskapstörst. En dag när min far förberedde sig för konfirmationen frågade han prästen om han kunde få låna en mer utförlig katekesförklaring. Lite orolig sa prästen: ”Varför behöver du det? Du kan lika väl sätta dig ner och skriva en sådan bok själv.”

Ett annat exempel:

När min farfar, Natanael, förberedde sig för konfirmationen, frågade prästen honom om han hade lärt sig bibelberättelserna. På den frågan svarade han nej. Prästen berättade då för honom att om han inte ville lära sig dem fick han inte bli konfirmerad. Pojken frågade då om det inte var tillräckligt att kunna Bibeln; varpå han sa att han var villig att bli förhörd på den. Vid förhöret visade han sig ha så god kunskap om Skriften att han inte skulle behöva bli utfrågad om bibelberättelserna.

Han fortsätter med att berätta att Gravbäck låg 55 km från närmaste kyrka, så familjen gick bara dit ett par gånger om året. Men det var tydligen en djup andlighet i familjen. På söndagar samlades familjen kring Guds ord och Olafs farfar fungerade som husets präst. Hela familjen satt mycket stilla när han läste ur Bibeln och böcker med predikningar.

Olaf berättar också om sina föräldrar:

Mina föräldrar gifte sig hösten 1872. Båda var fattiga som kyrkmöss. Bara fyra år tidigare hade en fruktansvärd hungersnöd inträffat i Skandinavien. Invånarna på Gravbäck fick lov att lämna sitt hem. Var och en gick olika vägar för att kunna försörja sig. Därför kan du knappast föreställa dig hur svårt det var för ett ungt par, utan tillgångar, att kunna skaffa sig något eget och föda en ständigt växande familj. Till att börja med hade de inget hus att bo i så de inredde, efter bästa förmåga, ett hörn av ladan. Där bodde de det första året. Och där föddes jag, om jag är rätt informerad. Farfar byggde dock ett nytt hus och då kunde vi flytta in i det gamla.

Han fortsätter sedan med att beskriva detta hus:

Det här lilla huset där jag tillbringade mina första åtta år av livet var väldigt primitivt. Det var rektangulärt, kanske 3,5 x 7 m. Den södra delen hade ingen innervägg, den kan ha varit 3,5 x 5 m. Detta rum utgjorde kök, vardagsrum, sovrum, allt. I sydvästra hörnet var ingången. I det sydöstra hörnet fanns en öppen spis. Det var murad med grova stenar, eftersom det saknades tegel. Det fanns två fönster, ett på norra och ett på västra sidan. Väggarna bestod av grovhuggna stockar. Mellan stockarna hade de lagt mossa för att hålla de svåra vintrarna ute.

Utbildningen fick barnen hemma. Som pojke köpte Olaf sin första bok, en katekes, med pengar han hade tjänat. Han berömmer sin mamma för att hon stod för den andliga näringen i familjen. Även om hon hade visst handikapp (hon var närsynt), hade hon en stor dygd som överskuggade hennes brister. Olaf säger att hon var varmt hängiven sin Frälsare. Hon försökte fostra sina barn till ärliga och respektabla människor. Hon bad ofta. Återigen, låt Olaf beskriva henne:

Varje morgon när jag vaknade, såg jag henne läsa Den heliga skrift i det svaga ljuset från eldstaden, när hon inte satt böjd i bön. Hon inpräntade hög moral i oss barn. Hon varnade oss för synd. Hennes ideal var alltid högre än materialismen. De sista orden som jag hörde från hennes mun när jag lämnade mitt hem för sista gången var: ”Kom ihåg, Gustav, att det inte hjälper om man vinner hela världen om man förlorar sin själ.”

Olaf lägger sedan till dessa ord om sin barndom:

Minnena från min tidiga barndom är glada trots fattigdomen som rådde i vårt hem. Oftast hade vi tillräckligt med mat. Men jag minns ett tillfälle när vi inte hade någon mat på över två dagar. Anledningen var ett fruktansvärt töväder (med snösmältning) som hindrade far från att komma hem (han hade gått till närmaste by för att skaffa mat).
Vi hade inte så mycket kläder. Ända tills jag var sju år gammal saknade jag egna skor. Men det höll mig inte inne i stugan under de långa vintrarna. Vi barn lekte och sprang i den kalla snön. När våra fötter blev för kalla, var vi tvungna att gå in och värma dem vid eldstaden och sedan gick vi ut igen.

Denna familj är verkligen typisk för dem som av ekonomiska skäl till slut lämnade Sverige och for till USA.

Vid George Bergs forskning på släktträdet har han sett att innan Olaf Anton Andersson kom till det nya landet hade han suttit i fängelse för att stulit mat till sin familj. När han släpptes ut bytte han namn till Tjernberg och åkte till Amerika för att starta om. Med tiden kom alla barnen till USA. Där förkortade de efternamnet till Berg.

Så vitt jag vet var Olaf Gustav den enda av Berg-barnen som kom att tillhöra Lutheran Church, den lutherska kyrka som har sitt ursprung i Svenska kyrkan. Vissa blev med i baptistkyrkan, Swedish Baptist Church. Eftersom han inte fick någon egentlig skolutbildning i Sverige, arbetade Olof en tid i det här landet som skogshuggare i norra Michigan. Men hans kunskapstörst ledde honom sedan till Augustana College i Rock Island, Illinois, där han tog examen med höga betyg. Han fortsatte studierna för att bli präst i Augustana Lutheran Church. Som en del av sin seminarieutbildning fick han en sommar tjäna som studentpastor i Brockton, Massachusetts, där han träffade, blev förälskad i och så småningom gifte sig med Lillie Teresa Peterson.

Fyra barn föddes i detta äktenskap:
Ruth Evelyn Berg
Earl Ferdinand Berg
Milton Eugene Berg
Grace Gustava Berg

Här är ett foto av familjen O. G. Berg: barn, hustrur och barnbarn. Fotot togs 1940.

Övre raden: Eunice Berg, Grace Berg (Harkrider), Milo Matson, Ruth Matson, Elsie Berg.
Nedre raden: Earl Berg, Duane Matson, Olof Gustaf Berg, Earl Matson, Lillie Berg, Milton Berg, Milton Berg Jr